Status: augusti 2026. Exempelberäkningen är endast avsedd som vägledning. För din anläggning är det den faktiska inmatningsersättningen, värmekostnaderna, överskottsmängden och investeringen som gäller. Som aktuell referens får nya solcellsanläggningar på byggnader upp till 10 kWp vid partiell inmatning och driftsättning från och med den 1 augusti 2026 en fast inmatningsersättning på 7,70 cent per kWh. Den egna ersättningen kan variera beroende på driftsättningsdatum, effekt och inmatningsform. Källa: Bundesnetzagentur, status augusti 2026.

DET ÄRLIGA SVARET

Det korta svaret

En elpatron kan löna sig om det regelbundet finns ett solelsöverskott, en lämplig ackumulatortank redan finns och den nuvarande varmvattenberedningen är relativt dyr.

Den är snarare inte lönsam om det bara uppstår ett litet överskott, om höga ombyggnadskostnader tillkommer eller om en mycket effektiv varmvattenberedning redan finns. Det avgörande är inte hushållselpriset, utan jämförelsen mellan utebliven inmatningsersättning, faktiskt undvikna värmekostnader och den totala investeringen.

  • 01

    Hur stort överskott är användbart?

    Det är inte den totala solelproduktionen som räknas, utan endast den el som återstår efter hushållets förbrukning och som kan användas i batterilagret vid samma tidpunkt.

  • 02

    Vad skulle vara alternativet?

    Jämför den uteblivna inmatningsersättningen med de uppvärmningskostnader som elpatronen faktiskt ersätter – till exempel för gas, olja, fjärrvärme eller el.

  • 03

    Vad kostar hela lösningen?

    Enhet, styrning, installation och eventuella anpassningar av lagret ska inkluderas i sin helhet i fakturan. Endast totalpriset är lämpligt för beräkning av amortering.

EXEMPEL: HUSHÅLL MED FYRA PERSONER

Ett exempel på beräkning med transparenta antaganden

Viktigt: Följande värden är avsiktligt markerade som exempelantaganden och utgör ingen prognos för ditt hus. De 8 cent per kWh som används är ett avrundat beräkningsvärde; för din egen beräkning måste du använda din faktiska inmatningsersättning.

Antaget användbart solelsöverskott: 1 500 kWh per år
Antagen inmatningsersättning: 8 cent per kWh
Antagna undvikna värmekostnader: 20 cent per kWh
Antagen total investering: 600 euro

Årlig ekonomisk fördel:
1 500 kWh × (0,20 € − 0,08 €) = 180 € per år

Beräknad återbetalningstid:
600 € ÷ 180 € = ca 3,3 år

Exemplet visar: Ju mer eget solelsöverskott som meningsfullt kan användas för varmvattenberedning och ju högre kostnaderna för den därmed ersatta värmeproduktionen är, desto kortare kan den beräknade återbetalningstiden bli. Redan små ändringar i värmekostnader, solelsöverskott eller investering ändrar resultatet avsevärt. När det gäller bränslen bör du för en korrekt beräkning så långt som möjligt utgå från kostnaderna för den faktiskt ersatta nyttovärmen, inte bara bränslepriset per kWh.

  • SCENARIO A

    Liten fördel

    Undvikna uppvärmningskostnader: 14 cent/kWh

    Årlig fördel: 90 €

    Beräknad återbetalningstid: 5,4 år

  • SCENARIO B

    Medelfördel

    Undvikna värmekostnader: 18 cent/kWh

    Årlig fördel: 150 €

    Beräknad återbetalningstid: 3,3 år

  • SCENARIO C

    Större fördel

    Undvikna värmekostnader: 22 cent/kWh

    Årlig fördel: 210 €

    Beräknad återbetalningstid: cirka 2,3 år

  • SNARARE JA

    Snarare meningsfullt

    Regelbundet solelsöverskott

    Lämplig lagring finns redan

    Låg installationskostnad

    Jämförelsevis höga tidigare uppvärmningskostnader

  • SNARARE NEJ

    Snarare inte meningsfullt

    Endast ett litet användbart överskott

    Höga ombyggnads- eller installationskostnader

    Olämplig lagring

    Redan mycket billig eller effektiv varmvattenberedning

  • 01

    Finns det ett överskott?

    Regelbundet och i tillräcklig mängd?

  • 02

    Lagringsutrymme lämpligt?

    Lämplig monteringsöppning, nedsänkningsdjup och godkännande?

  • 03

    Är fakturan godkänd?

    Är de undvikna värmekostnaderna högre än utebliven inmatning och investering?

VANLIGA FRÅGOR

Lönsamhet och amortering

Hur beräknar man amorteringstiden för en elpatron?

Som en enkel vägledning: Total investering dividerat med den årliga ekonomiska fördelen. Den årliga fördelen fås genom den utnyttjningsbara överskottsmängden multiplicerat med skillnaden mellan undvikta värmekostnader och förlorad inmatningsersättning. Löpande merkostnader eller framtida underhåll bör beaktas om de är relevanta. Det är också viktigt att endast räkna med det solelsöverskott som faktiskt kan användas för varmvattenberedning vid den aktuella tidpunkten. Beräkningen är därför alltid en objektspecifik uppskattning och ingen fast produktegenskap.

Lönar sig en elpatron vid låg inmatningsersättning?

En låg inmatningsersättning sänker alternativkostnaden för egenanvänd solenergi och kan göra egenanvändning ekonomiskt mer attraktiv. Trots detta måste det finnas ett tillräckligt användbart överskott, ett lämpligt batteri och en totalt sett positiv kalkyl. En låg ersättning gör alltså inte i sig en elpatron ekonomiskt lönsam; det avgörande är vilka uppvärmningskostnader som faktiskt ersätts och hur stor den totala investeringen blir.

Lönar det sig med en elpatron i en över 20 år gammal solcellsanläggning?

Det kan vara lönsamt. När stödperioden har löpt ut kan anläggningar som är äldre än 20 år enligt nuvarande lagstiftning fortsätta att mata in el; inmatningsersättningen baseras då på det årliga marknadsvärdet för solel minus en försäljningsavgift. För 2025 låg det årliga marknadsvärdet för solel på 4,51 cent per kWh; försäljningsavgiften för 2026 är 0,23 cent per kWh. Det årliga marknadsvärdet för 2026 fastställs först efter årets slut. Om ytterligare egenanvändning lönar sig beror därför på din faktiska inmatningsersättning, det användbara överskottet och investeringskostnaderna.

När lönar det sig inte med en elpatron?

Snarare inte vid ett litet användbart överskott, höga installations- eller ombyggnadskostnader, olämplig lagring eller om den befintliga varmvattenberedningen redan arbetar mycket billigt och effektivt. Även en lång beräknad amorteringstid kan tala mot investeringen. Vid fjärrvärme, värmepump eller andra billiga värmekällor bör därför egna tariffer och anläggningsvärden beräknas särskilt noggrant.

Vilken inmatningstax ska jag använda för min faktura?

Använd den faktiska inmatningsersättningen för din egen solcellsanläggning. Den beror bland annat på datumet för idrifttagning, anläggningens effekt och typen av inmatning. För nya solcellsanläggningar på byggnader upp till 10 kWp med partiell inmatning uppgår den fasta inmatningsersättningen vid idrifttagning från och med den 1 augusti 2026 för närvarande till 7,70 cent per kWh; äldre anläggningar och anläggningar äldre än 20 år kan ha avsevärt annorlunda värden.